Idag vart det nån konsult uppe på jobbet och skulle prata med en bunte anställda på jobbe å jag hamna självklart i detta. Gick i vanlig ordning in med skeptisk syn på det men som vanligt racklar jag på när jag rett ut vad han vart där för.
Han skall reda ut vad det finns för resurser hos oss och vad förvaltningarna och näringslivet har för behov. Går allt som det skall cvar det tänkt att dom skall utbilda oss utifrån våra viljor om vad vi vill göra.
Men jag lobba hårt för att vi måste anpassa oss till marknadens behov mer och inte våra personliga lycka å vilja. Tycker inte att arbetsmarknaden i nuläget ligger på nivå att man kan välja vad man vill utan mer att gemene man får anpassa sig efter behovet. Jag menar tillgång och efterfrågan var, är och förblir en av de strakaste krafterna inom många områden och däribland arbetsmarknaden.
Har ju ingen vidare utbildning och med de stora luckorna i mitt liv gör ju inte saken lättare för min del men ser mig ändå som en resurs på de flesta fronter fast utan papper på det blir det ju inte lätt. Då får man ju försöka marknadsföra sig på annat vis än en bunte papper från skola å arbetsliv.
Förhoppninggsvis har mitt förflutna och min tunga förmåga att marknadsföra mig tillräkligt bra att man kan gå vidare i livet, vilket jag tror eller ska jag säga att jag vet ....
Vilket fall verkade han riktigt nöjd med vad jag hade att komma med och det kanske hjälper han i sin utredning. Fick den uppfattning iaf när han prata med chefen. Får se vart det leder senare för i vanlig ordning så rinner allt ut i sanden, kanske inte utredningen men sen skall ju nått bedömmas av det hela och om det sker eller inte det vet bara de efterkommande.....
Till de saknade ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar